Kärlekens färg..?

Bröllopsplaneringen går med myrsteg framåt. Har hittat en webbsajt som säkert kan bli användbar under det här året. Jag börjar dock fundera på om inte tjejers/kvinnors engagemang kring vissa av livets skeenden kan bli lite väl likt masspsykos. Ett antal sidor och kapitel på bröllopssajten betar av frågor som jag trodde gick att lösa på ett kick, om jag ens visste att de var frågor värda att diskutera. Som detta med "färgtema". Färgtema??! Alltså, det är ju fint om saker och ting passar ihop och man använder färger man gillar, när det än må vara. Men att det kring bröllop måste kallas just färgtema får mig att bli lite kräksjuk. På bröllopssidan kan man läsa följande: "Att välja ett färgtema till bröllopet är relativt vanligt. Att välja två närliggande färger som bryter av varandra kan vara en god idé för att lätta upp lite." Jaha? Nähä, liksom!! Vaddå lätta upp? Om man är skitnervös eller kissnödig eller har andnöd i den trånga klänningen eller inser att man valt fel toastmaster eller svärfar blir för full och ramlar omkull... lättar ett färgtema upp då??! Ett annat citat från sajten beskriver ett tips på bra mix: "Marinblå och ljusblå - passar bra för bröllop med ett marint tema." Eh, säger du det..? Jag som skulle ha valt grisrosa och spyorange till mitt "marina" bröllop... Ok, färgtema fär nationaldagen fattar jag, det är gult och blått. Färgtema för begravning må ju vara svart, det känns lite dystert. Julen får abonnera den röda och vita mixen. Eller förresten... den får dela det med förlossningar; exakt samma. (Vitt i ansiktet och rött överallt annars.) Som vanligt är jag dock villig att medge mina svagheter och jag slår vad om att jag inom en kvart kommer att sitta och googla på färgteman. Vaddårå, hela den här bröllopsgrejen får ju inte skära sig ;-)