Är det bara jag som inte tycker att det är självsäkert coolt, eller kaxigt och inspirerande när Ebba Von Sydow (ja, jag veeeet att jag tjatar om henne) skriver såhär:
"Rusat runt på pressvisningar hela dagen, tränade på lunchen (jo, det hände idag igen!), klippte mig hos Michael Kanyon (okej, det blev fan-tast-iskt) och har hunnit med... Sorry, måste rusa vidare! Kolla in www.di.se NU!"
Jag tycker att det är störigt. Faktiskt. Vi andra som tränar på lunchen, har schyssta jobb och (ok, inte fullt så dyr men ändå) en skön garderob har ändå förmågan att ifrågasätta oss själva ibland. Inte på ett destruktivt sätt, utan med den självdistans som jag tror behövs för att alltid fortsätta utvecklas. Lära av andra. Bli inspirerad. Ibland får jag intrycket av att Ebba VS saknar inspirationskällor i sitt liv. Att hennes hår blev "fan-tast-iskt" är ju jättekul - men det hade varit mycket roligare om jag hade fått upptäcka det själv. Eller om hon skrev att det blev fint men kommer vara svårt att få ordning på själv, eller så. Något som visar hennes mänsklighet! Eller... Hon kanske inte är mänsklig? Hon är en utomjording? En vädligt söt sådan. Och vädligt välklädd. Men ändå. Ebba Von Sydow - direkt från planeten Prada!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar