Nödvändigheter

Att shoppa nödvändiga saker och plagg ter sig aldrig lika kul som att köpa det som egentligen inte behövs. Särskilt gäller det när inköpen ska göras till mig själv. När det handlar om sonens behov är det en annan femma. Dagens söndagspromenad hade som syfte att bocka av nya vinterskor, sockar och underställ till vår artonmånaders. Skorna; givetvis i bästa utförande och med alla tänkbara skydd mot det som nu kan tänkas drabba ett dagisbarn som är ute mycket (läs; väta och kyla och möjligtvis halka). 749:-... ja, men det var ju inte så farligt. (Själv tvekar jag på allt över 500 när det gäller mig själv. Typ...) Underställ. I ull. Jamen det är klart. Va, 450 kr? Ok, vi vill ju inte att han ska frysa. Supertermosockar som klarar 30 minus. Givetvis. Priset? Äh, 200 spänn är ju inte så farligt. Tänk när midvinterkylan slår till och han annars blir kall om de små tåssingarna... Och ok, jag behöver ju faktiskt lite nya underkläder själv också. 3 för 110 på Lindex. Låter inte det lite dyrt?