Jodå, det går framåt

Lördagen var en liten petitess för mänskligheten, men av jordskredsstor betydelse för vår bröllopsplanering. Sambons kläder är nu funna, bokade och delbetalda! Åsså går det ju väldigt lätt för killar också... Det enda som utöver det är värt att kommentera, är väl att jag fick en stor klump i magen och tårar i ögonen när T (fästmannen) klev ut ur provrummet. Han. Var. Så. Fin. Höll på att börja böla av lycka i butiken, och jag som inte är (varit?) den blödiga typen. Hur ska det här sluta?