Summersun in Visby 06

Armarna är gyllenbruna och magen rosévinsrosa, men trots allt så är det lite färg jag kan ana på min annars blekblåa kropp. Det har varit en fantastiskt vecka i Visby! Den tokheta solen och det svenska sommarvädret har förstås hjälpt till att skapa idyllen , men annat har också spelat in. Här kommer tre favoriter i respektive kategori, utan inbördes rangordning:

- Fredag/lördag v. 29 (Sambon och sonen hos goda vänner på södra Gotland, jag med kollegor i Visby.)

1. After Beachen på Kallis på lördagen. Helt galet. Fredagen var också i det närmaste perfekt, men lördagen var molnig och folk var lite halvsega. Trötta. Gråa. Massan masade sig så småningom ändå ner mot hamnet, i hopp om att komma igång. Fortfarande lite trött. Men så. Solen. Värmen. Armarna i luften. Lite skumpa. Musiken. Behöver inte skriva mer. Det var osvenskt och svettigt. Mer än party. Även från åskådarplats. Gud vad kul det var!

2. Mitt försök att vara lite festfin. Svart kort kjol och en vit pösig skjorta med härlig urringning i stället för krage. Lagomt vågat. Trodde jag. Accessoarerna på plats och jag var rätt nöjd. Bytte om samtidigt som kollegorna/tjejkompisarna under förfesten och mötte dem för en skål i vardagsrummet. De var snygga. Jag hann yttra första stavelsen i mina komplimanger till dem innan jag tystades ner av ett samstämmigt och HÖGT "nej". Inte överdrivet. Inte frågande. Bara bestämt. Till tonerna och sången av "Sankta Lucia" masade jag mig in i sovrummet för ombyte igen. Hörde några som mumlade "så går det när man lämnar småbasrnsmorsor för sig själva", men kan ha hört fel. "Limpis, även om du inte vill vara sexig behöver du inte se ut som en stjärngosse..." Bah! Bläh! Vad är väl en kväll på Burmeister? ;-)

3. Nattamaten från Ali´s. Kokt med mos och räksallad. Från himmelriket. Vilken perfektion. Den från McDonalds kvällen innan, var inte i närheten den här gången. Även om jag aldrig kommer att glömma fyra vänner som hade inhandlat en gemensam cola light till burgarna, och när de insåg att de glömt sugrör stirrade ner på det perforerade plastlocket med tomma ögon... "Jamen fan, vi glömde sugrör". "Skit också"! "Hur gör vi nu då...?" Som ni förstår kom de (ehum... vi) till slut på att locket faktiskt gick att ta av. Och muggen funkade perfekt som glas. Så, ja... inte mer om det nu.

- Familjesemester i Visby, söndag till onsdag, efter sammanstrålning med pojkvän och son + bekant familj.

1. Familjeliv. Att på lördag natt, när alla vännerna fortfarande dansade, inse att det BÄSTA som finns i hela, hela, hela världen är att gå hem till min ljuvliga familj. Inget party i världen kan mäta sig med att somna intill Mr H (heter han inte förstås, men han vill säkert inte heta sitt riktiga namn här). Ingen dans konkurrerar ut hans varma kramar, eller viskande komplimanger. Inga partytoppar i universum är roligare än att få låna hans skrynkliga träningströja att sova i. Det bara är så. På riktigt. Det är kärlek starkare än allt.

2. Sonens sommarhumör. Från tidig morgon till halvsen kväll (med vissa undantag) har han fånat sig, busat, snackat (inga ord, men ändå), gungat gunghäst, plaskat i badbalja och strålat starkare än sommarsolen. Vaknat med ett glatt kvitter och somnat som en (glad) björn på väg i ide. Det han inte vet är att hans föräldrar fortfarande efter fjorton månader ofta står lutade över honom när han somat, beundrar hans halvöppna mun och små grymtande läten i sömnen. Fnittrar åt hans spattiga rörelser och stora blöjbak i vädret. Hur kan hela världens lycka förklaras med endast hans lilla namn?

3. Nästan-olyckan. Farsor till ettåringar ska hålla sig till en uppgift. Och endast en. Denna regel gäller särskilt på offentliga platser som innefattar tjejgäng, badkläder och minibikinis. Ska man passa sin plaskade son ska man göra endast det. Och inte frestas att glutta på småbrudarna. Alls. Överhuvudtaget. För när man gör det är det så lätt hänt att man glömmer att man har en son som behöver vaktas. Och hur sonen då febrilt får kämpa för farsans uppmärksamhet när han inte längre bottnar och vill ha hjälp upp ur vattnet. Och hur svårt man sedan får att förklara detta för sin fruga och besökande gäster, särskilt eftersom det i övrigt var en väldigt lugn strand... Hahaha!Nä, det var faktiskt aldrig någon fara, alla hade koll på situationen. Och just därför är det också ett av veckans roligaste minnen. Skygglappar på familjebeachen, tack ;-)

Over & out!