I förrgår var en sällsynt dag. Efter löprundan i Hagaparken
mitt livs nyhet nummer 1; löprundorna har blivit regelbundna nu... alltså mer frekvent än det tidigare en gång om året
plockade jag fram den färdigkokta potatisen,
chock nummer två och tre; jag har inte bara köpt hem potatis och kokat, jag har sparat det som blir över till nästa dag också
rev den ner i en pannkakssmet som jag stekte raggmunkar av till hela familjen
nu börjar det nästan bli overkligt, jag fixade käk - husmanskost - åt oss alla
därefter bakade jag en efterrättstårta med sockerkaka, bär och maräng
moahaha, I´m going crazy here, jag är värsta husmorsämnet
innan jag städade undan i köket, plockade ur diskmaskinen och fyllde den med the dirty stuff.
ok, diskmaskinen var väl inte helt over the top, men märk väl att jag städade I SAMBAND med fixet i köket, inte två dagar senare...
Nu undrar jag bara; undra om mat-Tina känner sig lika duktig när hon gör detta vareviga dag! Jag får liksom någon slags egokick av att gå utanför mina ramar och ta mig för sådant jag i vanliga fall prioriterar bort på grund av tidsbrist, lathet eller... något annat väsentligt. Jag liksom skuttar runt och känner mig vuxen och duktig, och påpekar ungefär 12 gånger för många för sonen att; mamma LAGAR MAT och mamma BAKAR.
Jag tror inte att mat-Tina riktigt uppför sig så. Jag tror att hon är mer harmonisk och... självklar i sin roll. Man undrar ju hur hon skulle funka på kommunikationsbyrån där jag spenderat en massa år av mitt liv.
Trefikat skulle i förmodligen i alla fall vara JÄTTEGOTT!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar