Är jag sjuk i huvudet som ägnar timmar åt att fundera på vilken brun-utan-sol som luktar minst illa? Är jag störd som kan strutta runt i en nyköpt skinnjacka i en halv dag här hemma bara för att köpet kändes så bra? Helt jäkla förlorad för att jag kan deppa en vecka om jag gått upp ett kilo, och jublande kvittra runt en hel dag om jag gått ner ett? Förmodligen. Hur skruvat är det inte? Världen går snart under (eller, det gör den ju säkert inte men det finns en massa misär) och här sitter vi i gamla Svedala och funderar på om det får bli pommes chateux eller hasselbackspotatis till kvällens rosaröda oxfilé. Jag skäms och jag njuter på samma gång.
Det finns fan inget mellanläge.
Skygglappar på eller av.
Om alla gjorde lite, litegrann skulle det kännas så sjukt mycket bättre.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar