söndag, augusti 17, 2008

Byter spår för bättre glid!

Känner att jag fastnat i hobbyfilosofiträsket här i bloggen. Den speglar inte längre mig och mitt liv, utan är egentligen bara långa, lösryckta funderingar utan röd tråd. Not good.

För att få lite ny bloggenergi och en välbehövlig uppdatering kan ni fortsätta följa mitt skrivande på adressen nedan, om ni så skulle vilja. Tack för den här tiden, kanske återkommer jag ändå hit med jämna mellanrum, men bookmarka hellre:

http://modemama.blogspot.com/

fredag, augusti 08, 2008

Apa också!

Inte ens det där lyckades jag med...

Det var tydligen bättre med lite mer matnyttig info. Såsom wedding (jag gillar), Brisbane (har aldrig varit där) och photographer (kommer jag nog aldrig att bli, men gärna på hobbynivå).

http://jonaspeterson.com/blog

Nuså. En tjänst för en medmänniska. Alla lever vi under samma sol. One world... one love... eller ngt.

/L

Tjänster och gentjänster

En av mina favoritbloggar har muterat. Nu har han även startat fotoblogg utöver hans vanliga Metrovariant. Och ber samtidigt om en tjänst för att pusha nykomligen; en liten länk hos alla läsares hemsidor eller bloggar.

Självklart ställer jag upp.

Mina fem läsare får samtidigt ett tips.

Kanske hans sisådär 30 000 st skulle kunna få ett bokmärke hit också? ;-)

http://jonaspeterson.com/blog

tisdag, augusti 05, 2008

Toffelhjältarnas paradis

Inne på sista semesterveckan. Jobb på reklambyrå, modebloggsläsande, innerstadsshopping och afterworks har under några veckor bytts mot hundratals mil i hyrbil, fotografering, solbadande, sommarland, jordgubbar till middag och glass till frukost, dignande grillbufféer och mycket mer.

Jag är, som ni vet (ja, de flesta som läser detta är nog faktiskt mina nära vänner :-)) ett stort fan av förändringar, så jag har inga som helst problem med att en ny årstid snart vankas.

En sak har jag dock stora problem med, har jag insett efter årets sommarlov.

Tofflor!

Först: Foppatoffeln. Jag vill inte vara någon åsiktsmaskin, men den där färgsprakande gummisaken är faktiskt inte ok. Må vara att den är praktisk. Kanske ovanligt bekväm, vad vet jag? Enkel. Smidig. Färglysande och glad. You name it. Men varför måste man nödvändigtvis ha den på kroppen? Jag förstår inte. Folk går inte runt i självlysande regnponchos bara för att det är det mest praktiska som finns, en stormande sensommardag. Inte heller sätter man fast sina högklackade pumps med gummiband bara för att det blir enklare så. Och om man nu inte väljer att använda Crocksmares själv, är det då rätt att stoppa i barnaskarans små söta fossingar i dessa vedervärdiga ting bara för att det är så enkelt? No no, efter att ha sett femtio förvirrande småbarnsmammor leta efter just sin familjs plastskor i högen av skodon på sommarens äventyrsbad har jag i alla fall ett rationellt argument: Jag och sonen hittade våra sneakers på en sekund! Visst luktade de lite fotsvett i hettan, men det var det värt. Jag ger mig aldrig in i Crocksdjungeln! :-)

Avslutningsvis: Man-tofflor. På Tylösand och Tofta finns en sak jag extra mycket avskyr som pesten. Offentliga familjeförnedringar. Gräl ser man ju tack och lov inte så mycket av, men dessa små gliringar och förlöljliganden som sol, hetta och fullbelagd sandstrand tycks framkalla hos vissa par och familjer. "Men Anders, vad trooooooooooooor du egentligen? Det är väl ingen idé att du borstar av handduken INNAN vi går på lunch! Då är den ju sandig igen när vi kommer tillbaka (nähä?)! Folk går ju här. Men åh, vad tänker du med??!" Och så den där bistra minen. Jag står inte ut. Särskilt inte när den påhoppade personen i fråga inte säger ett dygt, utan moloket lunkar iväg med svansen mellan benen. Ryt ifrån istället! Säg att borstar bäst fan du vill. Eller titta på tjatmostern som att hon är ett komplett psyko. (Vilket vi tjejer ibland kan vara.) Men svälj inte bitterf---ekommentarerna sådär. Till slut kommer de att tynga ner dig så djupt i den vita sanden att du aldrig klarar av att ta dig upp igen.

Snabb som blixten

Hörrudu, frågade jag min lillebror. Finns det inget man kan göra för att få en mer personlig startsida på laptopen? Typ som ett skrivbordsunderlägg? Med egen design, egna rubriker, favoritlänkar, favoritbloggar och kanske en musiklista? För att slippa jaga runt så mycket.

Jodå, sade han lugnt. Det finns massor. Prova IGoogle till exempel.

Det gjorde jag. Magiskt. Som att de hade läst mina nydanande tankar. Exakt vad jag menade! Revolutionerande faktiskt.

Tills jag insåg att funktionen redan används av 73 miljoner människor.

Jag är alltså inte snabbast i världen.

söndag, juli 20, 2008

120 meter häck!

Något sånt ja. Då snackar vi inte löpning, utan klipp. Med handjagare, helt utan bensin eller el. Jag har klippt, klippt, klippt och putsat. I flera timmar. Och snyggt blev det. Och ont har jag.

Har också rensat gången fri från ogräs. Vattnat rabatterna. Plockat fallfrukt (fallkart). Hälsat på minst sju trevliga grannar. Cyklat till den fantastiska lokala ICA-affären. Och tagit tåget in till stan för en sällsynt lyckat höstshopping, med bland annat en fin randig ekologisk tröja, en frack-kavaj och en perfekt liten svart jacka.

Min son byggde ett torn av sockerbitar, och när det till sist föll ihop sade han med ett leende; Oh nej, hela mitt liv rasar! Va? Hur kan en treåring säga något sådant? Och ingen av oss vuxna i familjen har nånsin uttalat något liknande...

Imorgon tar vi hyrbilen och drar söderut. Skara Sommarland, Tylösand, Håkan-konsert i Helsingborg, Falkenberg och så Öland eller Gotland.

Det är sommar. Semester. Och alldeles underbart.

tisdag, juli 08, 2008

Vi som flyttade

I världsekonomiska kriser och global finansiell tragedi, är det lätt att känna sig som en komplett förlorare med köp- och säljkontrakt daterade de senaste månaderna. Vill för den skull bara påminna om...

Att värdet av små barfota 26-storleksfötter på verandan inte mäts i kronor och ören. Att cykelturen genom den grönskande villaidyllen gärna får kosta mer än en tunnelbanefärd genom stan. Att daggen på gräsmattan aldrig tagits med i någon expertekonoms kalkyler. Och att grannar som småpratar över staketet inte ingår i bankens rådgivningssamtal. Att veta i vilket område vår familj bygger sin grund, var skolgång sker och den första cykelturen med stödhjul tar plats, det går inte att sätta siffror på. Att vara mitt i det gröna, mitt i,ljuset, mitt i sommaren och mitt i lugnet, vilket pris har det?

Räntorna sticker iväg ytterligare. Ekonomin för Sverige ser fortfarande mörk ut. Lågkonjunktur + ökad inflation, och det pratas om en kris vi inte sett på snart 100 år.

Håll ut. Byt laxen mot blodpudding. Designerstassen mot H&M. Champagnen mot en billigare Chablis. Minns vad som är viktigt och försök sova gott. Någon gång vänder det. Antal pengar kvar på kontot är inte vad du minns när backspegeln är det enda som finns att kika i.

Sommarfilosofi del 2

Att vara troende

Jag tror att fem minuter solsken väger tyngre än åtta timmars regn.

Jag tror att allt har en mening till slut.

Jag tror att människor som kommer in i ens liv gör det av olika anledningar, och det är upp till oss själva att förstå varför.

Jag tror att vi växer av motgångar.

Jag tror att (nästan) allt är möjligt, om man bara förstår vägen dit och varför den ser ut som den gör.

Jag tror att inställning är nyckeln till det mesta.

Jag tror att vi är vår egen lyckas smed, och att vi har fått vår tid här på jorden av en anledning.

Jag tror att vi har kraft inom oss som vi inte alltid vet att vi har.

Jag tror att mod är något vi borde bruka oftare.

Jag tror att tre olyckor kan komma efter varandra, men inte att någon är född till idel misslyckanden.

Jag tror på förändringens kraft, men också tålamodets styrka.

Jag tror att efter branta och långa uppförsbackar väntar alltid lite medlut.

Så nej, jag tror inte på någon Gud allsmäktig, religion är inte svaret. Vi har det inom oss själva.

Sommarfilosofi 08.

måndag, juni 16, 2008

Bättre nu än då

För en vecka sedan var jag på förhandsvisning av SATC, med ca 200 andra tjejer. Jag har ALDRIG varit med om en så förlösande skrattfest, så talande tystnad, eller drippandet av så många tusen tårar som faller samtidigt från romansrusiga ögon i biomörkret.

Filmen var bra. Riktigt bra. Filmen är drömmar och verklighet. Inspiration och insikt. Verklighetsflykt och verklighetsförankring. Allt i en förpackning på 2,20 h.

Och vilken snygg förpackning sedan.

This years love...

So who's to worry if our hearts get torn
When that hurt gets thrown
Don't you know this life goes on
And won't you kiss me on that midnight street
Sweep me off my feet singin ain't this life so sweet

http://www.youtube.com/watch?v=Eo-tp0JZvUA

Humor för tre!

Har du en treåring? Kolla på det här med honom eller henne.

http://www.youtube.com/watch?v=v31EDQJxpZQ&feature=related

Enkel väg till succé.

Den är här nu!

Så, då var treårstrotset över. Och frågvisheten kom igång med en explosion. "NEJ" har plötsligt utbytts mot detta;

- Mamma, vad är det där?
- En disktrasa.
- En slipstrasa?
- Nej, en disktrasa.
- En slipstrasa?
- Ja, en slipstrasa.
- Men varför har du köpt den?
- För att den gamla blev smutsig.
- Varför blev den det?
- För att vi använde den så mycket.
- Varför gjorde vi det?
- För att det behövdes.
- Varför behövdes det?
- För att det är någon som spiller ganska mycket här.
- Pappa?
- Nej.
- Mamma Linda?
- Gissa igen.
- Nallen?
- Nej, han kan inte spilla.
- Varför kan han inte det?
- För att han är liten, uppstoppad och har päls.
- Varför har han päls?
- För att kan ska vara mjuk och kramig.
- Vad är det där, mamma? (Pekandes på disktrasan.)
- En disktrasa, sade jag ju.
- Men varför är den grön?

Nej, det här är inte påhittat eller kryddat. Såhär är det. HELA tiden. Och egentligen är det ju så det måste vara, hur ska de annars lära sig något, de små knattarna.

Ja, hur ska de de?

Hur tänker du då?

Vad menar du?

Är det här töntigt?

Ok, då, men varför är himlen blå?

söndag, maj 18, 2008

Rött kort!

Vet inte vad som hände den här månaden, men mitt i vanliga fall rätt så välbalanserade konto har kantrat lite. Kan beror på de där spontaninköpta homestylingdetaljerna till fotograferingen av lägenheten. Eller utekvällen + efterföljande casino night i hemstaden. Men brist på likvida medel är det i alla fall.

Kan inte hänga med på racet om Top Shop-nyheterna.

Kan inte ladda hem två favoritalbum från ITunes.

Kan defintivt inte köpa den nya Skeppshultcykeln jag spanat in.

Det jag däremot KAN göra är att tacka ja till det lägliga erbjudandet om höjd kredit från banken, eller börja nalla av den buffert jag faktiskt på senare år samlat på mig :). Men det vet vi ju alla hur det går.

Nudlar. Och blodpudding. Och en minneslapp om att the best things in life are free!