Bättre nu än då

För en vecka sedan var jag på förhandsvisning av SATC, med ca 200 andra tjejer. Jag har ALDRIG varit med om en så förlösande skrattfest, så talande tystnad, eller drippandet av så många tusen tårar som faller samtidigt från romansrusiga ögon i biomörkret.

Filmen var bra. Riktigt bra. Filmen är drömmar och verklighet. Inspiration och insikt. Verklighetsflykt och verklighetsförankring. Allt i en förpackning på 2,20 h.

Och vilken snygg förpackning sedan.

This years love...

So who's to worry if our hearts get torn
When that hurt gets thrown
Don't you know this life goes on
And won't you kiss me on that midnight street
Sweep me off my feet singin ain't this life so sweet

http://www.youtube.com/watch?v=Eo-tp0JZvUA

Humor för tre!

Har du en treåring? Kolla på det här med honom eller henne.

http://www.youtube.com/watch?v=v31EDQJxpZQ&feature=related

Enkel väg till succé.

Den är här nu!

Så, då var treårstrotset över. Och frågvisheten kom igång med en explosion. "NEJ" har plötsligt utbytts mot detta;

- Mamma, vad är det där?
- En disktrasa.
- En slipstrasa?
- Nej, en disktrasa.
- En slipstrasa?
- Ja, en slipstrasa.
- Men varför har du köpt den?
- För att den gamla blev smutsig.
- Varför blev den det?
- För att vi använde den så mycket.
- Varför gjorde vi det?
- För att det behövdes.
- Varför behövdes det?
- För att det är någon som spiller ganska mycket här.
- Pappa?
- Nej.
- Mamma Linda?
- Gissa igen.
- Nallen?
- Nej, han kan inte spilla.
- Varför kan han inte det?
- För att han är liten, uppstoppad och har päls.
- Varför har han päls?
- För att kan ska vara mjuk och kramig.
- Vad är det där, mamma? (Pekandes på disktrasan.)
- En disktrasa, sade jag ju.
- Men varför är den grön?

Nej, det här är inte påhittat eller kryddat. Såhär är det. HELA tiden. Och egentligen är det ju så det måste vara, hur ska de annars lära sig något, de små knattarna.

Ja, hur ska de de?

Hur tänker du då?

Vad menar du?

Är det här töntigt?

Ok, då, men varför är himlen blå?