Läste att oviktiga s.k skräpmail tar 3,5 år av våra liv. Undra hur lång tid alla viktiga mail tar i anspråk? Skräpmail är väl inte så farligt? Under tiden kan man ju njuta en god choklad, lyssna till favoritlåten eller klura på framtida världsrevolutionerande affärsidéer. Flera järn i elden, eller vad det nu brukar heta. ..
Det som däremot kan göra mig freakin´ förbannad (eller varför bryr jag mig ens, det är förmodligen också slöseri med tid) är att höra människor svara "sova" på frågan om vad som är det bästa de vet. Sova. S-O-V-A! Sovaaaa??! Alltså, somna är ju rätt härligt. Själva nattningsögonblicket, gärna med perfekt valt sällskap, nytvättade krispigt kalla sängkläder och lite, lite för kyligt i rummet. När tankarna ostyrigt börjar vandra iväg, och drömmarnas rike är nära. Vakna, är ju också ett gyllene ögonblick. (Hey, vem vill sova i 10 000 år...) De första dimmiga soltrålarna som letar sig igenom gardinerna, eller det strilande sommarregnet mot fönsterblecket. Staden är på väg att vakna, och så är du. Nya dag. Nya planer. Nya möjligheter. Men menar de verkligen att sova är det bästa de vet. Inte drömma vissa drömmar? Powernapa en kvart? Eller vila ögonen lite? Sov gjorde vi en evighet innan vi blev till, och kommer att göra igen när kroppen är för sjuk eller gammal för att orka med jordelivet. Så whats the deal, lixom?
Avlutar med en klassiker som får tala för sig själv:
Bohdi! This is your fuckin´wakeup call!
http://www.imdb.com/title/tt0102685/quotes
måndag, juni 25, 2007
Ska det vara så satans svårt??!
Mitt stjärntecken kommer att bli min död. Orsaken till gråa hår och grubbelrynkor i förtid. Handlingsförlamning framför action. Jag är våg. Våghelvetet präglar varje steg jag tar.
Jag vill till exempel gärna att jag och min sambo investerar i ett hus. Med härlig uteplats för stora grillkvällar med en massa vänner. Garden partys och husfester. Singstar i högan sky till långt in på natten. Kompispar som tror att de är fjorton igen, och låser in sig för att hångla i ett av de många badrummen. (Ok, inte många kanske, men åtminstone plural.) Veranda. Ett uterum. Ett enormt dressing-room med lila tapeter, modern kristallkrona och krokar perfekt uppsatta på den skimrande fondtapeten, för alla smycken jag planerar att fördela inredningsmagasinsperfekt på det enorma utrymmet.
Men så... Jag gillar ju stan också. Centralt belägen lägenhet. Nära till allt. Ingen anledning att krypa från soffan fram till badrummet, för att undvika eventuella fönstertittare/blottare/mördare som smugit sig in i trädgården i mörka natten. Bara en härlig balkong, fem meter up i luften. Inga onödiga rum som är dyra att värma upp. Inga onödiga pryttlar som man ändå inte orkar hålla reda på. Ingen gräsmatta att klippa eller jobbiga rabatter att ha dåligt samvete över. Vill jag ha pelargoner eller orkidéer, och vad är det överhuvudtaget för skillnad? Inget val är litet, alla beslut värda att grubbla på.
Borde jag till exempel avsluta det här inlägget nu, eller skriva vidare? Exemplifiera mera! Ska jag städa eller kolla tv-tablån? Bada eller duscha? Äta jordgubbar eller en avocado till kvällsfikat? Tvätta 30 eller 40-gradersmaskinen först.
Jag pallar inte. Alla dessa val. It´s driving me nuts. Eller heter det crazy?
Jag vill till exempel gärna att jag och min sambo investerar i ett hus. Med härlig uteplats för stora grillkvällar med en massa vänner. Garden partys och husfester. Singstar i högan sky till långt in på natten. Kompispar som tror att de är fjorton igen, och låser in sig för att hångla i ett av de många badrummen. (Ok, inte många kanske, men åtminstone plural.) Veranda. Ett uterum. Ett enormt dressing-room med lila tapeter, modern kristallkrona och krokar perfekt uppsatta på den skimrande fondtapeten, för alla smycken jag planerar att fördela inredningsmagasinsperfekt på det enorma utrymmet.
Men så... Jag gillar ju stan också. Centralt belägen lägenhet. Nära till allt. Ingen anledning att krypa från soffan fram till badrummet, för att undvika eventuella fönstertittare/blottare/mördare som smugit sig in i trädgården i mörka natten. Bara en härlig balkong, fem meter up i luften. Inga onödiga rum som är dyra att värma upp. Inga onödiga pryttlar som man ändå inte orkar hålla reda på. Ingen gräsmatta att klippa eller jobbiga rabatter att ha dåligt samvete över. Vill jag ha pelargoner eller orkidéer, och vad är det överhuvudtaget för skillnad? Inget val är litet, alla beslut värda att grubbla på.
Borde jag till exempel avsluta det här inlägget nu, eller skriva vidare? Exemplifiera mera! Ska jag städa eller kolla tv-tablån? Bada eller duscha? Äta jordgubbar eller en avocado till kvällsfikat? Tvätta 30 eller 40-gradersmaskinen först.
Jag pallar inte. Alla dessa val. It´s driving me nuts. Eller heter det crazy?
onsdag, juni 06, 2007
Huvva...
Ibland fastnar man på de små sakerna. Just nu är det tre hatord som förföljer mig på flera håll. Jag vet inte varför vissa ord klingar så illa, men dessa borde förbjudas just exakt nu:
- Knoddar/knodden/knodd. Why? Det är fult, fjantigt och missvisande. Det låter lite som knott, fast knott är gulligare. Barn, bebis (absolut inte bebbe) eller till och med unge. Men inte knodd. Nevertheless kommer jag på mig själv att vara nära att använda det ibland.
- Parta. "Ikväll ska vi parta". Festa eller kröka eller något helt annat icke-nice, men parta är så satans fult. Det beror iofs lite på vem som säger det och med vilket tonfall, men parta går nästan alltid bort.
- Mysa. Mysa kan vara gulligt, men överanvändningen av ordet får mig att aldrig mer vilja mysa i hela mitt liv. Mysa bör förknippas med mjuka saker som soffor, filtar, kuddar och/eller sängar... Men det är något klart omysigt med det allt annat som benämns som mys nuförtiden. Fredagsmys till exempel... det låter ju helt sjukt ointressant, trots att företeelsen är hur mysig som helst :-)
- Knoddar/knodden/knodd. Why? Det är fult, fjantigt och missvisande. Det låter lite som knott, fast knott är gulligare. Barn, bebis (absolut inte bebbe) eller till och med unge. Men inte knodd. Nevertheless kommer jag på mig själv att vara nära att använda det ibland.
- Parta. "Ikväll ska vi parta". Festa eller kröka eller något helt annat icke-nice, men parta är så satans fult. Det beror iofs lite på vem som säger det och med vilket tonfall, men parta går nästan alltid bort.
- Mysa. Mysa kan vara gulligt, men överanvändningen av ordet får mig att aldrig mer vilja mysa i hela mitt liv. Mysa bör förknippas med mjuka saker som soffor, filtar, kuddar och/eller sängar... Men det är något klart omysigt med det allt annat som benämns som mys nuförtiden. Fredagsmys till exempel... det låter ju helt sjukt ointressant, trots att företeelsen är hur mysig som helst :-)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)